“Visa mig, Herre, din väg” är en bön som David uttrycker, och den bär en djup längtan att förstå och vandra i Guds väg. Det är en bön för vägledning och ett sökande efter hur Gud vill leda sin församling, särskilt i Sverige, där samhället blir kallare, mörkare och mer brutalt. Församlingens väg, enligt denna bön, handlar om att följa kärlekens väg, en väg där troende reflekterar Guds kärlek och barmhärtighet.
Jesus är det största exemplet på att gå kärlekens väg. Han handlade alltid utifrån fadershjärtats kärlek, och när han helade de sjuka eller befriade de fångna, var det alltid ett uttryck för Guds kärlek och barmhärtighet. Jesus visade oss att kärlekens väg inte är lätt, utan det handlar om självförnekelse och tjänande. Paulus skriver i 2Kor. 5:14, “Kristi kärlek tränger oss, eftersom vi är övertygade om att en har dött för alla, och därför dog alla.”, vilket påminner oss om att när vi verkligen förstår Guds kärlek, kan vi inte annat än att följa den.
Ett konkret exempel på detta kan ses i berättelsen om en gammal metodistkyrka i USA, som var på väg att stänga. Men när en ung, nyligen frälst mäklare och hans fru fick kontakt med kyrkan, började en fantastisk förvandling. De kände Guds ledning att stanna, och även utan färdiga strukturer eller stora planer, började de visa människor Guds kärlek. De gick runt på gatorna där prostitution och missbruk var utbrett och behandlade varje människa med värdighet, erbjöd värme och medkänsla, och på detta sätt började församlingen att växa.
I 1Joh. 4:7-8 påminns vi om att Gud är kärlek, och att vi, om vi ska vara hans sändebud, också måste leva i denna kärlek. I denna kyrka blev det tydligt att för att nå människor där de är, behövde de inte först förbättra deras liv utan istället möta dem med ovillkorlig kärlek. Detta radikala sätt att leva ut evangeliet ledde till en förvandling av hela området och kyrkan, som på tio år gick från att ha endast nio medlemmar till att ha 9000.
Det är en påminnelse om att Guds väg inte handlar om stora planer eller strukturer, utan om att visa människor Guds kärlek i praktiken. I 1Kor. 13:1-3 står det att utan kärlek är vi ingenting. Guds väg är en väg av ödmjukhet, en väg där vi inte söker ära eller fördel för oss själva, utan där vi är kallade att tjäna andra. Det är denna väg som leder till förnyelse och väckelse.
Gud kallar oss att vara trofasta i små saker, att vara beredda att ge av oss själva utan att förvänta oss något i retur. Som det står i Matt. 25:40, “Sannerligen säger jag er: Allt vad ni gjorde för en av dessa mina minsta bröder, det gjorde ni för mig.” Guds väg är en väg av förlåtelse, försoning och att ge kärlek till andra, även när det är svårt.
Denna väg leder inte bara till andlig tillväxt, utan också till konkret förändring i samhället. Vi ska vara beredda att gå ut och nå människor där de är, oavsett deras bakgrund eller livssituation. I 1Pet. 4:8 står det: “Över allt annat, ha en intensiv kärlek till varandra, ty kärleken täcker över en mängd synder.” Kärlekens väg är vägen till förnyelse och väckelse, inte bara för församlingen, utan för hela samhället.
Så, när vi ber “Visa mig Herre din väg”, handlar det om att be om visdom att följa Guds kärleksfulla väg i vår tid.
Lämna ett svar