Tala Guds ord med frimodighet och tro, särskilt i tider av mörker och prövning. Låta den helige Ande leda våra ord och stå fast i ljuset även när vi blir pressade.
Vi lever i en tid där det krävs andlig vaksamhet och mod att stå upp för sanningen. Vi blir kallade att, likt David i 1Sam. 17, våga konfrontera det som tycks övermäktigt, att tala och handla i tro, inte i egen styrka, utan i Herrens namn. David stod inför Goliat utan fruktan, eftersom han visste att Herren var med honom. På samma sätt är Gud med oss, ”Jag är med er alla dagar till tidens slut” (Matt. 28:20).
Den helige Ande verkar genom våra ord när vi väljer att tala sanning i tro. Apostlarna sa med övertygelse, ”vi för vår del kan inte hålla tyst med vad vi har sett och hört” (Apg. 4:20). Vi har alla fått ett uppdrag att tala, inte tiga, särskilt när sanningen ifrågasätts. När vi tror på Guds ord, kommer det naturligt att tala det. Många människor befinner sig som mannen vid Betesda i Joh. 5:5–7, fast i hopplöshet år efter år. Jesus frågade honom, ”Vill du bli frisk?” Det är en fråga som gäller oss alla. Vågar vi tro på Jesu kraft, även när vi levt länge med svårigheter? Jes. 53:5 förkunnar: ”genom hans sår är vi helade.” Helande är inte bara teori, det är en verklighet som vi kan tala ut i tro.
Vi är inte kallade att följa världen, utan att vara huvudet, inte svansen: ”Herren ska göra dig till huvud och inte till svans” (5Mos. 28:13). Att tala i tro kräver också kontroll över vår tunga. ”Sätt en vakt för min mun, Herre, bevaka mina läppars dörr” (Ps. 141:3) är en bön vi behöver be dagligen. Vår tunga har makt att välsigna eller fördärva.
I Jak. 3:2 står det ”om någon är felfri i sitt tal är han en fullkomlig man som också kan tygla hela sin kropp”. Ord är inte bara ljud, de bär andlig vikt. ”Innan ordet är på min tunga vet du det, Herre” (Ps. 19:14), Gud känner våra hjärtan och våra motiv innan vi ens talar.
Men vad gör vi när vi saknar vishet? Jak. 1:5 uppmuntrar oss: ”Om någon av er brister i vishet ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan att kritisera, och han ska få.” Vi behöver den helige Andes vishet för att veta vad vi ska säga, när vi ska tala och när vi ska tiga. Våra ord, när de är i linje med Guds vilja, är inte tomma. Jes. 55:11 bekräftar, ”så ska det vara med ordet som går ut från min mun. Det ska inte komma tillbaka till mig förgäves utan att ha gjort vad jag vill och utfört vad jag sänt det till.” Guds ord har ett syfte, och när vi talar det i tro kommer det att bära frukt.
Dessutom har Gud lovat att tecken ska följa dem som tror: ”I mitt namn ska de driva ut onda andar. De ska tala nya tungomål.” (Mk. 16:17). Tecknen följer inte perfekta människor, de följer troende människor som vågar lita på Gud.
Lämna ett svar