Vi har fått förmånen att leva i en tid där vi kan ta emot evangeliet, Guds goda nyheter om frälsning genom Jesus Kristus. Vi lever i det glada budskapets tid, i nådens tid. I den här tiden är det Guds vilja att vi ska ta emot hans frälsning och låta oss formas av hans Ande. Det är inte för sent, idag är frälsningens dag (2Kor. 6:1)
Gud kallar oss att vända om från synden och leva för honom. Som i berättelsen om Ninive (Jona 3:1) vill Gud att hela städer och nationer ska vända om sig till honom. Han är långmodig, tålmodig, och vill att alla ska bli frälsta (2Pet. 3:9).
Vi är kallade att gå ut och predika evangeliet – det är vår gemensamma uppgift. När vi öppnar vår mun, vill Gud fylla den med sitt ord (Ps. 81:11) Vi är hans vittnen (Apg. 1:8) och han har gett oss Andens kraft för att fullfölja uppdraget.
Gud vill hela vårt land, men det börjar med oss. Om vi
- ödmjukar sig (böjer sina knän), och
- ber (bönfaller; medlar) [står i gapet mellan Gud och folket], och
- söker mitt ansikte (vädjar/frågar efter min närvaro), och
- vänder om från sina onda vägar,
Då ska Gud höra det från himlarna (som var tillslutna, se vers 13) , och förlåta deras synd, och hela (bota, läka) deras land. (2Krö. 7:14 SKB)
Läs även kommentar i Svensk Kärnbibeln
[Budskapet riktas till Guds eget folk. De som tillhör honom måste först böja sig inför honom. Den hebreiska formen nifal ger den passiva betydelsen att de ska låta sig ödmjukas. De behöver också be (verbet står i formen hitpael – dualt, dvs. något som kräver två för att kunna göras). Sedan kommer uppmaningen att söka Guds ansikte – här används formen piel som betonar och intensifierar sökandet. Till sist krävs att de omvänder sig och inte fortsätter att synda (verbet står i den vanliga formen qal). Gör de dessa fyra saker lovar Gud att lyssna och agera utifrån sin nåd till försoning och läkedom för deras land.] ’
Om vi ödmjukar oss, ber, söker hans ansikte och vänder om från våra onda vägar, då vill han höra oss från himlen, förlåta vår synd och hela vårt land. Det är ett löfte.
(2Krö.7:14)
Vi ska inte vara rädda för vad människor tycker eller hur vi blir bemötta. Vi är kallade att inte skämmas för evangeliet (Rom. 1:16), för det är en Guds kraft till frälsning för var och en som tror.
Vi lever i en allvarlig tid, en tid då Gud söker efter människor som vill stå i gapet för sitt folk (Hes. 22:30), Han söker efter oss. Ska vi vara de som svarar ”Här är jag, sänd mig!” (Jes. 6:8)
Gud har sagt att han kommer att utgjuta sin Ande över allt kött (Joel 2:28), och detta ser vi i Apostlagärningarna när Anden faller över de troende (Apg. 2:17). Vi är de som lever i detta löfte, och Anden vill fortfarande verka genom oss.
Vi ska be om skördearbetare, för skörden är stor men arbetarna få (Matt.9:37-38). Gud har redan förberett gärningar för oss (Ef. 2:10), och vi får gå i dessa, med Anden som vår hjälpare.
Vi uppmanas också att be för alla människor, särskilt för dem i ledande ställning, för att vi ska kunna leva lugnt och stilla (1Tim. 2:1-4). Det är Guds vilja att alla människor ska bli frälsta.
Vi får förtrösta på Herren av hela vårt hjärta och inte lita på vårt eget förstånd (Ord. 3:5-6). När vi erkänner honom på alla våra vägar, ska han göra våra stigar raka.
Det är dags att vakna upp, dags att ta sin plats i Guds plan. Jesus kommer snart, och vi vill vara redo. Vi vill inte stå med händerna i fickorna när han kommer tillbaka. Vi vill vara redo som de kloka jungfrurna (Matt. 25:1-13), fyllda med olja, fyllda med Anden.
Vi säger: Här är vi, Herre. Sänd oss!
Lämna ett svar