Skapelsen är del av Guds stora berättelse, Han är dess upphov, upprätthållare och mål. Den är inte neutral utan skapad med syfte: att förhärliga Gud och slutligen förnyas genom Kristus.
Kristen teologi betraktar skapelsen som ett verk av Gud, som inte bara en gång skapats utan också ständigt upprätthålls genom Guds kraft och vilja. Skapelsen har sitt ursprung i Gud, och dess existens är beroende av Hans närvaro och intention. Den är inte bara en fysisk verklighet, utan bär också på ett djupare teologiskt innehåll. Guds vishet, kärlek och syfte är invävda i hela skapelseakten, vilket visar sig i Bibelns texter och i själva naturens struktur och ordning.
I Gamla testamentet uttrycks detta tydligt i flera texter, exempelvis i Ord 8:22–31 där Visheten, personifierad, framträder som närvarande vid skapelsen. Detta visar att skapelsen är grundad i Guds vishet och inte i slump eller kaos. Ps 104 och 148 vittnar också om hur skapelsen lovprisar sin Skapare, där allt, från djur och växter till himlakroppar, pekar på Guds härlighet. Ps 19:2 talar om hur himlarna förkunnar Guds ära, och Jes 6:3 beskriver hur hela jorden är full av hans härlighet. Dessa texter ger uttryck för en helhetssyn där Gud är djupt involverad i sitt skaparverk.
Nya testamentet bekräftar och fördjupar denna syn genom att koppla skapelsen till Kristus. I Joh 1:1–3 sägs det att allt har blivit till genom Ordet, vilket syftar på Kristus. Detta upprepas i Kol 1:15–17 där det står att allt är skapat genom Honom och till Honom, och att allt hålls samman i honom. Heb 1:2–3 betonar att Sonen är den genom vilken Gud har skapat världen, och att han bär allt genom sitt mäktiga ord. Kristus är alltså inte bara en del av skapelsen, utan dess centrum och upprätthållare.
Skapelsen är inte bara något som har ett förflutet, utan också en framtid. I Rom 8:19–23 beskrivs hur skapelsen väntar på att befrias från sitt slaveri under förgängelsen, i takt med att Guds barn uppenbaras i härlighet. Detta visar att skapelsen inte är statisk, utan är inbegripen i Guds frälsningsplan. Upp 21:1–5 ger en vision av en ny himmel och en ny jord, där Gud ska bo bland människorna och göra allting nytt. Denna framtid är ett löfte om en återupprättad och fullkomnad skapelse.
Lämna ett svar